Avel & Hälsa

Pawpeds

Pawpeds är ett utmärkt hjälpmedel för uppfödare i väntan på att SKK Hunddata ska fyllas på med fler generationer. Uppfödare kan publicera avelsdjur i Pawpeds databas. Det ger möjlighet att följa generationerna bakåt, beräkna inavelsgrader och göra "provparningar". 

Pawpeds databas


Stamtavlor/information skickas till: 
Ann-Katrin Johansson
Herrhagsvägen 403
752 67 Uppsala

De rasspecifika avelsstrategierna är SKKs handlingsplaner för avel med respektive ras  - mål, strategier och rekommendationer riktar sig till alla uppfödare och hanhundsägare inom SKK oavsett om de är medlemmar i rasklubben eller inte. Målet är att de hundar som föds upp ska vara friska och funktionella ur alla aspekter. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i avelsstrategierna.

För rasklubbens uppfödare gäller att de med fet stil markerade avsnitten (nedan) måste vara uppfyllda för att få valphänvisning via klubben. En uppfödare kan ha godtagbara skäl för att undantagsvis göra avsteg från dessa delar av rekommendationerna. För att erhålla valphänvisning via klubben ska sådana skäl godkännas av klubbens Avelskommitté innan parning.

Sammanfattning av viktiga mål och strategier i RAS

Övergripande mål

Avel är ett långsiktigt arbete för att uppnå uppsatta mål som i all rasavel bör vara att nå resultat som så nära som möjligt motsvarar rasstandarden exteriört, mentalt och funktionellt samt upprätthållande av god hälsa.
  • Rasen ska genomsnittligt kunna sägas hålla god kvalitet avseende exteriör, mentalitet  och funktion samt ha en god hälsa. 
  • Avkomma bör kontinuerligt utvärderas avseende såväl exteriör, mentalitet och  funktion som hälsa.

Genetisk variation

I begränsade populationer måste det främsta avelsmålet vara att bibehålla eller helst öka den genetiska variationen vilket är förutsättningen för att på längre sikt undvika sjukdomar, defekter och bristande mentala eller fysiska egenskaper.

Det är av största vikt att den genetiska variationen hos AHT ökar. Varje kombination bör medföra så lite släktskap som möjligt. Import av hundar är nödvändig men det bör vara av hundar som så långt möjligt är obesläktade med de som redan finns i Europa vilket i praktiken innebär att import i första hand bör fokuseras på hundar som medför helt nya rat terrierlinjer till AHT-aveln. 

I små populationer är det lämpligt att lika många tikar som hanar används varför man bör begränsa användandet av såväl hanar som tikar under längre tid för att ge utrymme för fler olika individer i aveln. 

I arbetet med att bygga upp en diversifierad genpool i Sverige är det vikigt att det finns ett flertal uppfödare som arbetar med olika blodslinjer.

  • Parningskombinationer som ger en inavelskoefficient på mer än 6,25% ska undvikas. Det förväntas att  uppfödare bidrar till att inavelsökningen totalt hålls på en långsiktigt sund nivå och ser till att den egna uppfödningen ej genomsnittligt överstiger 2,5%.
Med en liten population och smal avelsbas är det avgörande för framtiden att man så långt möjligt använder många olika individer, såväl hanar som tikar, från olika linjer och i olika kombinationer.
  • För att öka nivån på antalet obesläktade individer i aveln rekommenderas upp-födare att ej upprepa samma kombination två gånger.
Uppfödare rekommenderas att begränsa antal kullar på såväl enskilda tikar som hanar för att ge utrymme för fler olika individer i aveln och även begränsa sin avel totalt så att det finns utrymme för flera uppfödare med olika linjer på den tillgängliga marknaden. 
  • Med tanke på populationens storlek rekommenderas maximalt tre kullar för såväl hanar som tikar vilket senare kan utökas i takt med en ökning av populationen.

Hälsa

De flesta ärftliga problem ger sig till känna under hundens första 2-5 år varför det är av stort värde att vänta med avelsdebut. Det kan också vara bra att avvakta med att använda såväl tikar som hanar i alltför stor utsträckning innan avkomma utvärderats. 
 

Rekommenderad lägsta ålder för användning i avel är 24 månader för såväl tikar som hanar.  Det är också först vid den åldern som klubbens raser kan anses uppvisa en vuxen individs fysiska mognad och beteende. 

  • En hane bör inte tillåtas lämna mer än ett par kullar till en början.  Därefter rekommenderas avelsstopp till dess valparna nått vuxen ålder och utvärderats. 
  • En tik kan med fördel vila minst två år mellan kullarna.
  • Uppfödare bör vara öppna med förekomm- ande sjukdomsfall och defekter för att förbättra möjligheterna till väl underbyggda beslut vid avelsplanering /kombinationer av avelsdjur.
  • Förekomst av sjukdomar och defekter bör rapporteras till rasklubbens avelskommitté. 

Ögon

Genom att den finska rasklubben under många år haft som krav att avelsdjur ska ögonlysas har vi idag kännedom om förekomst av ärftliga defekter t ex flera former av ärftlig katarakt samt en del mindre allvarliga defekter som dock kräver känd status för att inte dubbla på defekten vid val av avelspartner. 

Två andra förekommande sjukdomar som orsakar blindhet är Primär Linsluxation och prcd-PRA. 

  • Ögonlysning utförd av veterinär med specialistkompetens bör göras innan en hund tas i avel och tidigast då hunden uppnått 18 månaders ålder.
  • Då vissa ögonsjukdomar kan debutera sent bör hundar som uppnått fem års ålder ha ögonlysts på nytt inom ett år före parning.
  • För hundar som uppnått åtta års ålder och har använts i avel rekommenderas ytterligare en ögonlysning.

Föräldradjurens DNA-status för PLL och prcd-PRA bör vara kända innan parning. Då det förekommer att även anlagsbärare för PLL utvecklar kliniska symptom bör anlagsbärare undvikas i aveln och om sådan används ska den alltid ögonlysas i så nära anslutning till planerad parning som möjligt.

  • Som hereditärt fri räknas hund vars båda föräldrar eller tidigare generationer på båda föräldrarnas sida är fritestade via DNA. 

OBSERVERA! Det finns gränser för hur länge och för hur många generationer det hereditärt friande reslutatet kan garanteras. Det är upp till varje enskild uppfödare att bedöma vilken tilltro man har till ett hereditärt friande resultat. Vid minsta tveksamhet bör förnyade tester genomföras.

Hitta ögonlysare

Patellaluxation

Dokumenterat resultat från patellaundersökning, utförd efter 12 månaders ålder, av veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, bör finnas innan parning. 

  • Undersökningen bör vara utan anmärkning dvs 0/0.
  • Hund med PL grad 1 kan undantagsvis användas, dock endast i kombination med hund utan anmärkning (grad 0/0) och under förutsättning att hunden inte visar kliniska symptom på patellaluxation.
Hund som visar kliniska symptom får inte användas i avel, ej heller hund som opererats pga patellaluxation. 

Allergier och hudproblem

Allergier/hudproblem  förekommer  främst hos AHT. Förekomst av Juvenil demodex har rapporterats.und med allergi, hudförändringar som är bestående eller kroniska med besvärande klåda, juvenil demodex eller annat ärftligt hudproblem får ej användas i avel. 

  • Hund som lämnat valpar med allergi eller hudproblem i flera olika kombinationer bör tas ur avel. 
  • Avelskombination som gett valpar med allergi/bestående eller kroniska hud-problem bör ej upprepas.
  • Valpköpare bör informeras om behovet av hudvård (AHT).

Dövhet

Rat Terrier och AHT är  raser där den sk pieboldgenen förekommer – det är den gen som ger den vita färgen hos våra hundar.  Till denna gen kopplas risk för att hundarna ska bli döva på ena eller båda öronen. 
 

Uppfödare bör förvissa sig om att samtliga valpar är hörande innan leverens. 
 

Hörseltest i form av sk "skrammeltest" kan utföras vid 3 veckors ålder och därefter vid flera tillfällen efter 5 veckors ålder och bör göras individuellt på varje valp. Det kan vara extra svårt att upptäcka valpar som endast hör på ett öra - men kan misstänkas om valpen inte kan lokalisera varifrån ljud kommer.

  • Hundar som är döva på ett öra kan undantagsvis och med försiktighet användas men då endast tillsammans med BAER-testad hund med fullgod hörsel på båda öronen.
Döva hundar får inte användas i avel. 

Navelbråck mm

Det kan generellt inte anses försvarbart att använda hund med medfött navelbråck till avel, då avkomman löper större risk att få denna defekt. SKKs grundregler är tillämpbara.

Undantagsvis kan hund med lindrigt navelbråck användas, dock endast under förutsättning att detta leder till ökad genetisk variation i rasen samt att alternativ saknas som t ex felfria syskon till den tilltänkta avelshunden. Med lindrigt navelbråck menas ett bråck som inte besvärar hunden och som bedöms så litet att det inte kommer att bli aktuellt med operation.
Samma princip ska tillämpas för andra ärftliga eller förmodat ärftliga defekter.  

Hund född med stora/grava navelbråck eller som opererats pga navelbråck får inte användas i avel.

HD, ED och Leg Perthes

HD, ED och Legg-Calvé-Perthes förekommer sporadiskt hos Rat Terrier och American Hairless Terrier. Befintlig statistik tyder på att förekomsten är något större hos Rat Terrier men underlaget är bristfälligt.

För båda raserna förefaller förekomsten vara så sporadisk att det generellt inte kan anses försvarbart att använda diagnosticerad hund i avel. 

Hund som visar kliniska symptom får inte användas i avel, ej heller hund som opererats pga HD, ED, Leg perthes eller andra problem i skelett och leder.

Temperament

Då temperament i högsta grad nedärvs till avkomman bör uppfödare försäkra sig om att avelsdjuren har ett för rasen önskvärt temperament.

Då den nakna varianten av AHT tilltalar många ovana hundägare inkl. allergiker som söker en familje- och sällskapshund bör försiktighet iakttas vad gäller användning i aveln av hundar med alltför starkt ”terriertemperament”.

För att öka kunskapen om rasernas mentala status generellt samt säkerställa att avelsdjuren har den önskvärda statusen är BPH ett användbart instrument. 

I avel ska endast hundar som har ett gott och för rasen typiskt temperament användas.

Uppfödare och hanhundsägare samt övriga medlemmar rekommenderas att genomföra BPH med sina hundar.

BPH - informationsbroschyr

Det är inte tillåtet att använda hundar som visar överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer.

Exteriör

Inom aveln har exteriören fått stå tillbaka till förmån för breddning av aveln (AHT) resp jaktegenskaper (Rat Terrier). Storlek, typ och helhet i överensstämmelse med rasstandarden bör prioriteras utan att för den skull bortse från förekommande exteriöra fel. 

Exteriört bör uppfödare i första hand uppmärk- samma funktionella brister som t ex raka framställ, uppdriven rygglinje, branta kors och klena underkäkar.

Då huvudets form och proportioner samt dess detaljer är det som främst konstituerar uttryck och exteriör karaktär bör även avvikelser från standarden i dessa delar uppmärksammas i aveln som t ex alltför stora och framträdande ögon, alltför markerade stop och rundade skallar (äppelhuvud), korta nospartier i förhållande till skallens längd samt brett ansatta öron.

För att få ett mått på den generella exteriöra kvalitén i populationen bör AHT-ägare uppmuntras att ställa ut sina hundar

  •  Vid val av avelsdjur ska storlek, typ och helhet prioriteras framför exteriöra detaljer dock utan att bortse från dessa.
  •  I avel bör endast hund som väl motsvarar rasens standard, som är välbalanserad och i god kondition användas. Smärre fel kan tolereras, men inga som negativt påverkar helhetsintrycket.  Hund med allvarliga eller diskvalificerande fel bör ej användas i avel.
Kommentar: RAS anger den lägsta exteriöra kvalitetsnivå som är acceptabel för avelsdjuren. RAHT rekommenderar att alla avelshundar ställs ut åtminstone en gång för att säkra kvalitén på den svenska populationen.